koffice-i18n/koffice-i18n-sv/docs/koffice/kplato/definitions.docbook

<chapter id="definitions">
<chapterinfo>
<authorgroup>
<author
><firstname
>Anne-Marie</firstname
> <surname
>Mahfouf</surname
> <affiliation
> <address
><email
>annma@kde.org</email
></address>
</affiliation>
</author>
<author
><firstname
>Raphael</firstname
> <surname
>Langerhorst</surname
> <affiliation
> <address
><email
>raphael.langerhorst@kdemail.net</email
></address>
</affiliation>
</author>
<othercredit role="translator"
> <firstname
>Stefan</firstname
> <surname
>Asserhäll</surname
> <affiliation
><address
><email
>stefan.asserhall@comhem.se</email
></address
></affiliation
> <contrib
>Översättare</contrib
></othercredit
> 
</authorgroup>
</chapterinfo
> 
<title
>Definitioner</title>

<sect1 id="gantt">
<title
>Gantt-diagram</title>
<para
>Ett Gantt-diagram är en populär typ av stapeldiagram som har målsättningen att visa när aktiviteter eller uppgifter inträffar tidsmässigt. Även om Gantt-diagrammet inte ursprungligen angav förhållandet mellan aktiviteter, har det blivit vanligare i rådande användningssätt eftersom både tid och inbördes beroende mellan aktiviteter kan identifieras. </para>
<para
>I projektstyrning kan ett Gantt-diagram visa när projektets arbetspaket börjar och slutar, sammanfattningselement (visas) eller beroendet mellan arbetspaket (visas inte). Ett arbetspaket definieras som den minsta aktivitet som följs upp som en del av projektinsatsen. Aktiviteterna visas på en sida som staplar. Sidan är utlagd på så sätt att tiden ökar när du rör dig över sidan. Starttid och datum för en aktivitet anges av platsen på sidan där stapeln börjar, och dess varaktighet anges av stapelns längd. </para>
<para
>Efter Gantt-diagram ursprungligen introducerades har de blivit en industristandard som ett nyckelverktyg i projektstyrning för att representera faser, aktiviteter och uppgifter som schemaläggs som en del av ett projekts arbetsfördelningsstruktur eller tidsfördelning av aktiviteter. </para>
<para
>Diagrammets ursprungliga format utvecklades av Henry L. Gantt (1861-1919) under 1910 (se <quote
>Work, Wages and Profit</quote
> av H. L. Gantt, publicerad av Engineering Magazine, NY, 1910). </para>
</sect1>

<sect1 id="wbs">
<title
>Arbetsfördelningsstruktur</title>
<para
>I projektstyrning är arbetsfördelningsstrukturen en uttömmande, hierarkisk (från allmän till specifik) trädstruktur av leveranser och aktiviteter som måste utföras för att färdigställa ett projekt. </para>
<para
>Syftet med en arbetsfördelningsstruktur är att identifiera arbetspaket (själva objekten som ska utföras i ett projekt). Därför fungerar arbetsfördelningsstrukturen som grunden för en stor del av projektets planering. </para>
<para
>En användbar tumregel är att alla projekt kan delas upp i mellan 10 och 20 aktiviteter. </para>
<para
>En arbetsfördelningsstruktur är ett mycket vanligt projektstyrningsverktyg. Många av Förenta staternas statliga verksamhetsåtaganden kräver arbetsfördelningsstrukturer. </para>
<para
>Se avsnittet <xref linkend="configure-wbs"/> för att lära dig hur en arbetsfördelningsstruktur ställs in. </para>
</sect1>

<sect1 id="float">
<title
>Flytande</title>
<para
>I projektstyrning representerar den flytande tiden den tid som ett arbetspaket i ett projektnätverk kan försenas utan att orsaka en försening av: <itemizedlist
><listitem
><para
>efterföljande arbetspaket (fritt flytande tid)</para
></listitem
> <listitem
><para
>projektets färdigdatum (total flytande tid).</para
></listitem
></itemizedlist
> Den flytande tiden kallas också ibland slack. </para>
</sect1>

<sect1 id="task">
<title
>Aktivitet</title>
<para
>En aktivitet är en del av ett projekt som måste slutföras inom en definierad tidsrymd. Aktiviteter kan länkas ihop för att skapa beroenden. </para>
<para
>Aktiviteter äger rum under en tidsperiod och förbrukar i allmänhet resurser. </para>
<para
>En aktivitet betecknas som kritisk när den har en flytande tid med noll eller negativt värde. </para>
<para
>Varje aktivitet i &kplato; har en aktivitetsidentifikation, ett namn och en ansvarig. Tiden, kostnaden och tilldelad resurs kan också ställas in i dialogrutan <guilabel
>Aktivitetsinställningar</guilabel
>. </para>
<para
>En delaktivitet är alla noder i arbetsfördelningsstrukturen som har en överliggande aktivitet.</para>

</sect1>

<sect1 id="resource">
<title
>Resurs</title>
<para
>En resurs är ett objekt som krävs för att färdigställa en aktivitet. Resurser kan vara personer, utrustning, finansiering eller något annat som krävs för att utföra projektarbetet. Resurser kan vara tillgängliga under en begränsad tid (t.ex. en anställd som arbetar 8 timmar per dag, 5 dagar per vecka). </para>
<para
>Tillgängligheten definieras av <link linkend="calendar"
>kalendrar</link
>. </para>
<para
>I &kplato; är resurser antingen personer (arbete) eller maskiner/enheter (material). </para>
</sect1>

<sect1 id="calendar">
<title
>Kalendrar</title>
<para
>En kalender definierar vid vilken tid en <link linkend="resource"
>resurs</link
> är tillgänglig. </para>
<para
>Kalendrar kan antingen vara en vanlig arbetsvecka eller särskilda arbetstider som kan definieras individuellt för varje dag. Det tillåter mycket fin kontroll över tillgängligheten hos resurser. </para>
<para
>Varje <link linkend="resource"
>resurs</link
> hör vanligtvis ihop med en kalender. </para>
<para
>Du kan till och med använda hierarkiska kalendrar i &kplato;. </para>
</sect1>

<sect1 id="milestone">
<title
>Milstolpar</title>
<para
>En milstolpe är en schemalagd händelse som symboliserar färdigställande av en viktigare leverans eller en uppsättning samhörande leveranser (som oftast markerar slutet av en period). En milstolpe är en aktivitet med varaktigheten noll och ingen insats, dvs. något arbete hör inte ihop med en milsten. Den är en signal i arbetsplaneringen som anger att något annat arbete har gjorts färdigt. </para>
<para
>Oftast används en milstolpe som en kontrollpunkt i projektet för att kontrollera hur projektet fortskrider och återbekräfta arbete. En milstolpe används också som en ögonblicksbild av företagsledningen för att kontrollera projektets utveckling. I många fall finns det ett beslut att fatta vid en milstolpe. </para>
</sect1>

<sect1 id="critical-path">
<title
>Kritisk linje</title>
<para
>En linje är en serie sammankopplade aktiviteter. I projektstyrning är den kritiska linjen följden av arbetspaket i projektnätverket med den längsta sammanlagda varaktigheten, vilket avgör den kortaste tiden för att avsluta projektet. </para>
<para
>Den kritiska linjens varaktighet avgör hela projektets varaktighet. Alla förseningar i ett arbetspaket på den kritiska linjen påverkar direkt projektets planerade färdigdatum (dvs. det finns ingen flytande tid på den kritiska linjen). Om en aktivitet på den kritiska linjen till exempel fördröjs en dag, blir hela projektet fördröjt en dag (om inte en annan aktivitet på den kritiska linjen kan snabbas upp med en dag). </para>
<para
>Ett projekt kan ha flera parallella kritiska linjer. En ytterligare parallell linje genom nätverket, med en sammanlagd varaktighet som är något kortare än den kritiska linjen, kallas en underkritisk linje. </para>
<para
>Ursprungligen beaktade metoden med kritiska linjer bara det logiska beroendet mellan arbetspaket. Ett besläktat begrepp är den kritiska kedjan, som också lägger till resursberoendet. </para>
<para
>Metoden med kritiska linjer uppfanns av företaget DuPont. </para>
</sect1>

<sect1 id="scheduling">
<title
>Schemaläggning</title>
<para
>Schemaläggning är processen som skapar projektets schema baserat på projektdata som <link linkend="task"
>aktiviteter</link
>, <link linkend="resource"
>resurser</link
> och <link linkend="calendar"
>kalendrar</link
>. Resultatet kan visas i ett diagram, som ett <link linkend="gantt"
>Gantt-diagram</link
>. &kplato; kan också skapa rapporter för ett projekt. </para>
<para
>Det finns oftast diverse schemaläggningssätt, som optimistisk, förväntad och pessimistisk schemaläggning. När en aktivitet skapas, kan ytterligare procentuella uppskattningar för optimistisk och pessimistisk schemaläggning anges. Dessa inställningar används sedan för de olika schemaläggningssätten. </para>
<para
>När ett projekt schemaläggs med &kplato; kan du välja mellan optimistisk, förväntad och pessimistisk schemaläggning. </para>
</sect1>

</chapter>

<!--
Local Variables:
mode: sgml
sgml-parent-document: ("index.docbook" "book" "chapter")
sgml-minimize-attributes:nil
sgml-general-insert-case:lower
sgml-indent-step:0
sgml-indent-data:nil
End:
-->