<para>Om alternativet för &knode; inte finns eller &knode; inte visas efter ett klick på menyalternativet, läs <link linkend="faq">Vanliga frågor</link>.</para>
<para>Fönstret visar menyraden, verktygsraden under den och statusraden längst ner. Området mellan verktygsraden och statusraden upptas av ett tredelat fönster.</para>
<para>I delen överst till höger, finns artikelvyn. Den är för närvarande tom och visar inga artiklar. Direkt under artikelvyn finns artikelfönstret. Innehållet i den markerade artikeln syns där. Dessa fönster är också tomma för närvarande, eftersom det förstås inte finns några artiklar. Du behöver inte bli bekymrad, eftersom en del saker först måste ställas in. Det här täcks av nästa avsnitt.</para>
<para>Vi börjar nu anpassningen av &knode;. De flesta inställningarna är inte viktiga för dagligt bruk, men du bör veta vilka inställningar som är möjliga och vad de är bra för. Vissa kanske hoppar över <quote>komma igång</quote> kapitlet, men de som föredrar att komma igång snabbt bläddrar ändå igenom handboken. För de övriga, särskilt de som bara har liten eller inte någon erfarenhet alls av en diskussionsgruppsläsare, ger det här kapitlet en chans att utföra anpassningen helt och hållet, även om en del saker bara klarnar så småningom.</para>
<para>Dialogrutan är uppdelad i två delar: I den ena delen finns en trädvy, där den översta posten <guilabel>Identitet</guilabel> redan är markerad. I den andra delen ser du motsvarande dialogruta för inmatning. De här inställningarna har att göra med den identitet som du använder i diskussionsgrupperna.</para>
<para>Om du redan har anpassat dina personliga inställningar i inställningscentralen innan du startade &knode; för första gången, kommer de att anges här.</para>
<para>I fältet <guilabel>Namn</guilabel>, skriver du in ditt namn, <abbrev>t.ex.</abbrev> <replaceable>Sven Andersson</replaceable> eller <replaceable>Anna Johansson</replaceable>. Det här namnet visas senare i alla diskussionsgrupper som avsändare, och kan ses av vem som helst.</para>
<para>I de flesta diskussionsgrupper, anses det artigt och passande att använda sitt eget riktiga namn. Andra diskussionsgrupper är mindre noga med detta. Men det finns också fall där man inte skulle vilja använda sitt eget namn, <abbrev>t.ex.</abbrev> för diskussionsgrupper där man skulle vilja (och kan) prata om mycket personliga saker utan att bli blottställd. De här grupperna talar oftast om i sin koncession att anonymitet för medlemmarna är uttryckligen tillåtet.</para>
<para>För de här särskilda fallen, erbjuder &knode; inställningar som kan justeras för varje individuell diskussionsgrupp. Ytterligare information finns under <link linkend="group-identity">Lokala identiteter</link>.</para>
<para>Inmatningsfältet <guilabel>Organisation</guilabel> är valfritt och behöver inte fyllas i. Du kan <abbrev>t.ex.</abbrev> skriva in namnet på ditt företag eller ditt universitet, om du använder &knode; där. Om du lämnar det här fältet tomt, fylls det ofta i senare av din Internetleverantör.</para>
<para>E-postadressen som du skriver in här, används som avsändare i artiklar, <abbrev>dvs.</abbrev> som den verkliga adressen till författaren, tillsammans med det riktiga namnet (som anges i fältet <guilabel>Namn</guilabel>).</para>
<para>Fältet <guilabel>E-postadress</guilabel> visas när någon vill svara till dig via e-post. E-posten skickas till adressen som skrivs in här. Många diskussionsgruppsläsare visar avsändaradressen tillsammans med namnet i artikelns rubrik.</para>
<para>Observera att e-postadressen används bara för svar till dig om fältet <guilabel>Svarsadress</guilabel> inte är ifylld. Om detta är fallet, kommer fältet <guilabel>E-postadress</guilabel> ignoreras för svar och adressen som anges under <guilabel>Svarsadress</guilabel> kommer att användas.</para>
<para><guilabel>Svarsadress</guilabel> erbjuder möjligheten att skriva in en annan adress än din avsändaradress för e-post. Om någon svarar dig via e-post, visas den här adressen som svarsadress i svaret. Ett exempel på användning av <guilabel>Svarsadress</guilabel> skulle vara att du skriver artikeln på kontoret under dagen, men vill ta emot svaret i din inkorg hemma, eftersom din chef också läser din e-post.</para>
<para>Vissa diskussionsgruppsläsare ställer in det här till en ogiltig e-postadress med avsikt, för att förhindra att skräppost tas emot. Vad som då skulle kunna hända är att en läsare skickar e-post till den här ogiltiga adressen, som du därför aldrig tar emot. Du bör ange detta i brevfoten.</para>
<para>Fältet <guilabel>Brevfotsfil</guilabel> avgör filen, vars innehåll läggs till sist i alla dina artiklar. Fältet är bara aktiverat om alternativet <guilabel>Använd brevfot från fil</guilabel> är markerat.</para>
<para>Brevfotsfilen är en enkel textfil, som inte ska innehålla mer än fyra rader. Den kan <abbrev>t.ex.</abbrev> innehålla en referens till din hemsida med motsvarande länk, din postadress med telefonnummer (som då förstås blir synligt för hela världen med varje artikel) eller bara ett häftigt citat. Brevfoten är ditt kännemärke, så att säga, som markerar alla dina artiklar. Därför ska din brevfot inte utformas slarvigt eller irriterade för andra i det långa loppet. Ett gammalt skämt som måste läsas gång på gång bidrar inte till sympati eller intresse från övriga prenumeranter på diskussionsgruppen.</para>
<para>Du kan skriva in filnamnet för brevfotsfilen direkt, men det är bekvämare att använda knappen <guibutton>Välj...</guibutton>. Det här visar en fildialogruta för att öppna en fil, och du kan bekvämt välja brevfotsfilen med musen. Knappen <guibutton>Redigera fil</guibutton> låter dig redigera brevfoten, efter du har valt filen.</para>
<para>Om det här alternativet är aktiverat, behandlas inte brevfotsfilen som en textfil, utan som ett program. Brevfotsfilen startas som ett program, och utmatningen används som signatur. På detta sätt kan du välja en slumpmässig signatur, eller använda fortune för att skapa ett kul citat varje gång.</para>
<para>Försäkra dig också om att din <glossterm>brevfot</glossterm> även i det här fallet inte innehåller mer än fyra rader. En skiljelinje är inte nödvändig, eftersom &knode; infogar den automatiskt.</para>
<para>Senare kan du anpassa identiteten individuellt för var och en av grupperna som du prenumererar på via dialogrutan <guilabel>Inställningar</guilabel>. Du kan <abbrev>t.ex.</abbrev> ange en engelsk brevfot för engelska grupper, och en svensk för svenska grupper. Bortsett från språket, är det också möjligt att ha en sammanhangsberoende brevfot, <abbrev>t.ex.</abbrev> ditt favoritrecept i en matlagningsgrupp eller namnen på dina tolv katter i en kattägargrupp.</para>
<para>Nu måste vi tala om för &knode; var vi hämtar nyheter och vart artiklar ska skickas senare. I trädvyn till höger, finns det en post som heter <guilabel>Konto</guilabel>. Klicka på den med musen. Då visas två delposter. Vi väljer posten <guilabel>Nyheter</guilabel>, eftersom vi vill anpassa nyhetskontot först. Listan på konton är fortfarande tom.</para>
<para>Fältet <guilabel>Namn</guilabel> kan fyllas i med vad du vill. Texten som du skriver in kommer senare att synas i korgvyn. Du skulle till exempel kunna skriva in namnet på din Internetleverantör. I vårt exempel skriver vi in namnet <userinput>Mitt nyhetskonto</userinput>.</para>
<para>Nästa fält heter <guilabel>Server</guilabel>. I motsats till fältet <guilabel>Namn</guilabel>, är det inte oviktigt vad du skriver in här. Namnet på nyhetsservern är fast och du ska kunna få det från din Internetleverantör. Om du inte känner till namnet på nyhetsservern, ska du ta reda på det nu. Utan den här informationen kan du inte läsa någon diskussionsgrupp. Om din Internetleverantör inte har en egen nyhetsserver, kan du använda an offentlig. Universitet tillhandahåller ofta offentliga nyhetsservrar.</para>
<para>I vår exempel på en inställning, skriver vi in namnet <userinput>news.server.se</userinput>. Du skriver förstås in det riktiga namnet på din nyhetsserver.</para>
<para>Nästa fält, <guilabel>Port</guilabel>, har redan ett förvalt värde. Porten anger, i grova drag, en datakanal där servern lyssnar efter någon som vill hämta nyheter. Den har det förvalda värdet 119, som passar i de flesta fall. Därför ändrar vi inte det förvalda värdet.</para>
<para>Tiden som du skriver in här används om du har upprättat en anslutning till nyhetsservern, och av någon anledning ingen data tas emot eller skickas till nyhetsservern. Efter den angivna tiden har gått ut, kopplar &knode; automatiskt ner. Bland annat det här, gör att servern slipper onödiga anslutningar som annars skulle reducerar tillgängligheten för andra prenumeranter. Det försäkrar också att en Internetanslutning som kopplats upp automatiskt inte behålls i onödan även om ingen data skickas eller tas emot.</para>
<para>Den här inställningen är bara rimlig om man tar emot och läser nyheter i uppkopplat läge. För lokala nyhetsservrar har det nästan ingen betydelse. Om den här väntetiden är inställd för kort, kan det uppstå väntetider om du läser en längre artikel och inte gör <quote>någonting</quote> under en tid. &knode; kommer då att ha avbrutit anslutningen till servern (efter tiden har gått ut) och måste upprätta den igen, vilket orsakar en fördröjning.</para>
<para>Om den här väntetiden är inställd för lång, kanske du slösar uppkopplingstid när du inte gör någonting (som kanske ökar din telefonräkning).</para></tip>
<para>Om &knode; ansluter till nyhetsservern, väntar den inte längre på ett svar från servern än tiden som anges här. Om perioden överskrids, avbryter &knode; anslutningsförsöket. och du får ett felmeddelande som anger att servern inte svarar.</para>
<para>Beroende på kvaliteten på ditt Internetkonto och den nuvarande lasten på nyhetsservern, kan det finnas tider den är upptagen, då &knode; avbryter anslutningen. Om detta händer ofta, ska du ställa in den här tiden till ett högre värde.</para>
<para>Om det här alternativet väljes, frågar &knode; dessutom efter tillgängliga gruppbeskrivningar. De visas i dialogrutan <guilabel>Prenumerera på diskussionsgrupper</guilabel>.</para>
<para>Det finns inte en gruppbeskrivning för varje grupp, så det är inget fel om ingen gruppbeskrivning visas när du senare prenumererar på en grupp.</para>
<para>Alternativet <guilabel>Servern kräver identifiering</guilabel> behöver bara väljas om din nyhetsserver kräver ett användarnamn och ett lösenord när artiklar hämtas. Du kan få reda på om det är fallet från din Internetleverantör eller serverns administratör.</para>
<para>Om du inte vet att det här alternativet är nödvändigt, bry dig inte om att välja det nu: Om du senare råkar ut för ett fel, kan du försöka att välja det då. Välj annars det här alternativet, och skriv in ditt användarnamn under <guilabel>Användare</guilabel> och motsvarande lösenord under <guilabel>Lösenord</guilabel>.</para>
<para>Nu har du gjort färdigt inställningen av diskussionsgruppskontot. Du kan bekräfta och spara dina inställningar genom att klicka på knappen <guibutton>Ok</guibutton>. Så fort du har gjort det, visas kontot i listan med det namn som du tidigare skrev in under <guilabel>Namn</guilabel>, och om du tittar närmare, ser du att kontot också visas i korgvyn.</para>
<para>Du skulle kunna gå direkt till dialogrutan för att prenumerera på diskussionsgrupper genom att använda knappen <guibutton>Prenumerera</guibutton>. Men vi har mer att göra, så vi ignorerar den just nu. Det finns flera vägar som leder till målet.</para>
<para>I kapitlet <link linkend="multiple-news-accounts">Hantera flera nyhetskonton</link> kan du lära dig hur man arbetar med flera nyhetskonton. Men först nöjer vi oss med detta. I de flesta fall är ett konto tillräckligt.</para>
<para>Du ser att den här dialogrutan är mycket lik dialogrutan för att ställa in nyhetskonton. Men varför behöver vi ett e-postkonto i en diskussionsgruppsläsare?</para>
<para>Ibland behöver du svara direkt till författaren av en artikel, utan att skicka något till diskussionsgruppen. Om du till exempel vill ge en mycket personlig kommentar, eller vill rätta ett fel. Ibland är e-post mer passande än en offentlig anmärkning.</para>
<para>Detta är orsaken till att &knode; tillhandahåller möjligheten att svara via e-post. Om du vill använda den här funktionen måste du tala om för &knode; hur e-post ska skickas. Du behöver bara skriva in e-postserverns adress. Om du redan har ställt in ett e-postkonto, <abbrev>t.ex.</abbrev> med &kmail;, kan du återanvända inställningarna som gjorts där.</para>
<para>Om det här alternativet är aktivt, så använder &knode; e-postprogrammet som är valt i Inställningscentralen. Övriga alternativ är då inte aktiverade.</para>
<para>Namnet på (adressen till) din e-postserver som tillhandahålls av din Internetleverantör eller systemadministratör. Allt du behöver göra här är att skriva in e-postserverns namn i fältet <guilabel>Server</guilabel>.</para>
<para>Du kan skicka e-post med en lokal e-postserver, om du har en sådan. Om det är fallet, skriv <emphasis>localhost</emphasis> i fältet <guilabel>Server</guilabel>.</para>
<para>Återigen har fältet <guilabel>Port</guilabel> ett förvalt värde. I detta fallet är det port 25. Du ska inte behöva ändra detta, om din Internetleverantör inte har en mycket exotisk inställning och säger att du ska göra det. Vi ändrar det inte i det här exemplet.</para>
<para>Det här värdet är viktigt: Om du har upprättat en anslutning med din e-postserver och det inte sker någon dataöverföring, avbryter &knode; anslutningen till e-postservern efter den angivna tiden har gått ut.</para>
<para>När &knode; försöker ansluta till e-postservern, väntar den så här länge på ett svar från servern. Om den här tiden överskrids, får du ett felmeddelande.</para>
<para>Beroende på kvaliteten på din anslutning och den verkliga lasten på e-postservern, kan du få långa väntetider. Om &knode; avbryter anslutningen på grund av detta, ska du öka tidsgränsen.</para>
<para>Vissa Internetleverantörer låter dig bara skicka e-post via deras e-postserver efter du har tittat efter nya brev din brevlåda. Det här minskar antalet skräpbrev.</para>
<para>Av samma skäl låter vissa Internetleverantörer dig bara skicka e-post via deras e-postserver om du är uppkopplad med dem eller inloggad på e-postservern. Det här är till exempel normal inställning hos GMX, och stöds ännu inte av &knode; eller &kmail;.</para>
<para>Med dialogrutan <guilabel>Utseende</guilabel> får du möjlighet att ställa in färger, teckenkodning och teckenstorlek för texten i artikelfönstret. Bilden visar dialogrutan.</para>
<para>Om du väljer det här alternativet, kan du justera färginställningarna för &knode; i listan nedanför. För att ändra en färginställning, dubbelklicka med <mousebutton>vänster</mousebutton> musknapp på raden i listan för att visa KDE:s färgvalsdialogruta.</para>
<para>Om alternativet <guilabel>Använd egna färger </guilabel> är markerat, använder inte &knode; färger som senare ändras för hela KDE, utan bara färgerna som anges här istället.</para>
<para>Om du väljer det här alternativet, kan du justera vilka teckensnitt som &knode; använder i listan nedanför. För att välja ett teckensnitt, dubbelklicka med vänster musknapp på raden i listan för att visa KDE:s dialogruta för att välja teckensnitt.</para>
<para>Om alternativet <guilabel>Använd egna teckensnitt </guilabel> är markerat, använder inte &knode; teckensnitt som senare ändras för hela KDE, utan bara teckensnitten som anges här istället.</para>
<para>Klicka nu på <guibutton>Läs nyheter</guibutton> och sedan på underposten <guibutton>Allmänt</guibutton>. Bilden nedan visar dialogrutan och de inställningar du kan anpassa där.</para>
<para>Du behöver inte ändra de flesta av inställningarna här, men vi beskriver dem steg för steg för att ge dig en översikt av möjligheterna i &knode;.</para>
<para>Om den här rutan är markerad, försöker &knode; begära nya artiklar från servern när en diskussionsgrupp väljes. De här inställningarna är särskilt vettiga om du använder &knode; tillsammans med en lokal nyhetsserver. Att ladda ner meddelanden fungerar naturligtvis bara om servern kan nås. För en server som bara nås via en Internetanslutning, är den här inställningen sällan vettig och bör förbli avstängd.</para>
<para>Om systemet inte är inställt för att upprätta en Internetanslutning om det behövs, får du ett felmeddelande varje gång du väljer en diskussionsgrupp.</para>
<para>Om du vill hålla reda på när en anslutning till servern upprättas, är menyalternativet <guimenu>Grupp</guimenu> <guimenuitem>Hämta nya artiklar</guimenuitem> lämpligt.</para>
<para>Det här anger en begränsning för antalet artiklar som begärs från servern vid nerladdning. Värdet som ställs in här gäller för varje enskild diskussionsgrupp. Om detta exempelvis ställs in till 300, begärs bara de 300 senaste artiklarna i diskussionsgruppen. Andra artiklar slängs.</para>
<para>För diskussionsgrupper med ganska mycket trafik kan du gå miste om artiklar om det här värdet är för lågt. Detta gäller särskilt om du precis har prenumererat på en diskussionsgrupp eller bara laddar ner artiklar då och då, och trafiken överskrider värdet som anges här av denna orsak.</para>
<para>Artiklar som du har öppnad i artikelfönstret markeras som lästa efter det antal sekunder som anges här. Om du anger ett ganska högt värde, undviker du att artiklar som du bara tar en titt på direkt markeras som lästa. Å andra sidan kan det vara irriterande för ganska korta artiklar där du behöver mindre tid att läsa än vad som anges. Om du bläddrar för snabbt igenom artiklarna i det här fallet, förblir de olästa även om du egentligen har läst dem. Därför bör du justera det här värdet efter din personliga smak.</para>
<para>Ibland skickas en <glossterm>artikel</glossterm> till mer än en diskussionsgrupp. Om du aktiverar det här alternativet, så markeras de artiklar som skickats till flera diskussionsgrupper som lästa i alla grupper som de skickats till om du läst dem i en grupp.</para>
<para>Om det här alternativet är markerat, så rullas raderna i artikellistan jämnt utan hopp. </para> <!-- LW: FIXME could be explained a tiny bit better -->
<para>Den här inställningen låter en diskussion visas helt och hållet (alltså över flera svarsnivåer) om du klickar på plustecknet framför diskussionen. Om den här inställningen inte är markerad, visas bara de omedelbara svaren till den nuvarande artikeln.</para>
<para>Här kan du ändra några navigeringsegenskaper hos &knode;. Normalt är allt här avstängt, men om du inte tycker om navigeringssättet kan du ändra det.</para>
<para>Beteendet hos tangentbordet i &knode; och &kmail; skiljer sig något. Med alternativet <guilabel>Härma Kmails tangentbordsbeteende</guilabel> kan du använda samma tangentbordsbeteende i &knode; som i &kmail;.</para>
<para>Om rutan <guilabel>Byt till nästa grupp</guilabel> är markerad, så byter &knode; automatiskt till nästa grupp om alla artiklar har markerats som lästa.</para>
<para>Om <guilabel>Gå till nästa olästa tråd</guilabel> är markerad, så visar &knode; automatiskt nästa tråd om du markerar den föregående tråden som läst.</para>
<para>Om <guilabel>Gå till nästa olästa tråd</guilabel> är markerad, så visar &knode; automatiskt nästa tråd om du väljer att ignorerar den föregående.</para>
<para>För att sortera artiklar har du möjlighet att poängsätta dem. Standardpoängen är 0, och en högre poäng betyder att <glossterm>artikeln</glossterm> är intressant, medan en lägre betyder att den är mindre intressant.</para>
<para>I fönstrets mitt ser du ett stort vitt område. Här kan du se poängsättningsregler. Poängsättningsregler är regler som gör att &knode; kan poängsätta anlända artiklar automatiskt. Till exempel om en viss person alltid skickar nonsens kan du automatiskt ge artiklar från den personen lägre poäng och gömma dem.</para>
<para>Med knapparna under listan med poängregler kan du redigera, lägga till, ta bort eller kopiera en regel. Vi hoppar över den här funktionen nu, eftersom den inte är väsentlig för inställningen av &knode;.</para>
<para>Normalt behöver du bara funktionerna ignorera och bevaka. Detta visar helt enkelt bara om en tråd är intressant eller inte. Här kan du välja förvald poäng för trådar som ignoreras. Väljs menyalternativet <menuchoice><guimenu>Poängsättning</guimenu> <guimenuitem>Ignorera tråd</guimenuitem></menuchoice> ges denna poäng till alla artiklar i tråden, och framtida artiklar som följer upp tråden.</para>
<para>Om en artikel är intressant, får den ett poäng högre än 0. Här kan du skriva in normalpoängen för sådana artiklar. Genom att välja menyalternativet <menuchoice><guimenu>Poängsättning</guimenu> <guimenuitem>Bevaka tråd</guimenuitem></menuchoice> ges denna poäng till alla artiklar i tråden, och framtida artiklar som följer upp tråden.</para>
<para>Den här dialogrutan visar två listor. Den övre listan, som heter <guilabel>Filter</guilabel>, visar alla definierade filter. När du använder &knode; för första gången, ser du bara fördefinierade filter.</para>
<para>Med knapparna <guibutton>Ny</guibutton>, <guibutton>Ta bort</guibutton>, <guibutton>Redigera</guibutton> och <guibutton>Kopiera</guibutton> kan du lägga till nya filter, eller ta bort filter som inte längre behövs. Vi hoppar över den här funktionen nu, eftersom den inte är väsentlig för inställningen av &knode;.</para>
<para>Mer detaljerad information om filter hittar du i <link linkend="using-filters">Definiera och använda filter</link>.</para>
<para>Den nedre listan som heter <guilabel>Meny</guilabel>, visar utseendet på menyn <menuchoice><guimenu>Visa</guimenu> <guisubmenu>Filter</guisubmenu></menuchoice>, som du kan nå i menyraden. Ordningen på filter i den här menyn kan anpassas i listan.</para>
<para>Knappen <guibutton>Upp</guibutton> flyttar det markerade filtret ett steg uppåt. Prova den, genom att välja det andra filtret och trycka på <guibutton>Upp</guibutton>. Raden flyttas då upp ett steg.</para>
<para>Knappen <guibutton>Ner</guibutton> gör motsatt åtgärd. Välj filtret som du precis flyttade uppåt ett steg, och tryck på <guibutton>Ner</guibutton> så att det återfår sin tidigare plats.</para>
<para>Med de två knapparna <guibutton>Lägg till avskiljare</guibutton> och <guibutton>Ta bort avskiljare</guibutton> kan du gruppera filtren i menyn. Avskiljarna visas som <literal>====</literal> i listan. I menyn visas de som mer tilltalande horisontella rader. Försök att lägga till en avskiljare. Välj sedan avskiljaren och ta bort den genom att trycka på <guibutton>Ta bort avskiljare</guibutton>.</para>
<para>Alla ändringar som du gör här kan du se med <menuchoice><guimenu>Visa</guimenu> <guisubmenu>Filter</guisubmenu></menuchoice> efter dialogrutan har stängts.</para>
<para>Den här listan visar alla huvudrader som ska visas i artikelfönstret. Identifierarna till vänster kommer att visas intill huvudraderna inom < > till höger. Huvudraderna tas från varje meddelande, för <guilabel>Från</guilabel> används <abbrev>t.ex.</abbrev> huvudraden <guilabel>From</guilabel> (som anger vem som har skickat meddelandet).</para>
<para>Genom att använda <guibutton>Redigera</guibutton> kan du ändra identifierarna som visas, byta huvudraden som visas för varje identifierare och ändra teckensnittsinställningar för texten som används. För att klargöra det hela, väljer vi nu helt enkelt posten <guilabel>Från:<Från></guilabel> i listan och öppnar dialogrutan för att redigera visningen av huvudet genom att klicka på <guibutton>Redigera</guibutton>.</para>
<para>Kombinationsrutan <guilabel>Huvud</guilabel> visar posten <guilabel>From</guilabel>. Det här är namnet på huvudraden för avsändaren, som den visas i artikeln och utvärderas av diskussionsgruppsläsaren. Om du öppnar listan, visar &knode; ett antal andra identifierare, som alla står för olika rader i huvudet för artikeln. För närvarande lämnar vi identifieraren <guilabel>From</guilabel> inställd. Vi kommer att arbeta med den här listan senare, när vi lägger till en huvudrad till visningen.</para>
<para>Det här fältet innehåller namnet som du senare vill ska visas i artikelfönstret intill den verkliga huvudradens text. För huvudraden <guilabel>From</guilabel>, är det till exempel <guilabel>Från</guilabel>. Om du lämnar det här fältet tomt, visas bara innehållet för huvudraden i artikelfönstret. Det här är till exempel den förvalda inställningen för huvudraden <guilabel>Subject</guilabel>. Vi ändrar ingenting här heller.</para>
<para>Här kan du påverka sättet att visa texten för namnet som visas. I vårt fall är egenskapen <guilabel>fet</guilabel> vald för namnet <guilabel>Från</guilabel>, <abbrev>dvs.</abbrev> texten visas i fetstil i artikelfönstret. Du kan förstås kombinera olika egenskaper, till exempel <guilabel>fet</guilabel> och <guilabel>understruken</guilabel>.</para>
<para>Här kan du påverka hur huvudtexten visas i artikelfönstret. Om till exempel rutan <guilabel>Kursiv</guilabel> markeras, visas avsändaren, t.ex. <quote>Anna Svensson <anna@exempel.se></quote>, med kursivstil.</para>
<para>Det skulle vara trevligt om man kunde se vilken diskussionsgruppsläsare som en annan prenumerant använder i artikelfönstret. Detta är ganska lätt, eftersom det finns en (valfri) huvudrad som innehåller nödvändig information.</para>
<para>Nu kan du välja vilka egenskaper som helst för att visa fältet och dess innehåll. Bekräfta därefter inmatningen med <guibutton>Ok</guibutton>. Den nya huvudraden visas nu i listan och senare i artikelfönstret.</para>
<para>Påståendet att det nya huvudet visas i artikelfönstret är i själva verket ganska optimistiskt, eftersom raden X-Newsreader inte krävs för Usenet-artiklar. Därför innehåller inte alla artiklar denna huvudrad. Om raden inte finns, visas motsvarande namn helt enkelt inte. Du kan få mer information om huvudrader på <ulink url="http://www.kirchwitz.de/~amk/dni/headerzeilen"> http://www.kirchwitz.de/~amk/dni/headerzeilen</ulink> (tysk).</para>
<para>Om den här inställningen är aktiverad, visas avsändarens <glossterm>brevfot</glossterm> i artikelfönstret. Om den inte är det, undertrycks brevfoten.</para>
<para>Observera att &knode; bara kan visa brevfoten riktigt om den kan skiljas ut från artikelns innehåll för den nuvarande artikeln. Det finns diskussionsgruppsläsare som gör en felaktig avdelning. Två <quote>-</quote> följda av ett <quote> </quote> (mellanslag) är riktigt.</para>
<para>Många deltagare i diskussionsgrupper ger tips om sin hemsida eller anger att de med avsikt har felaktigt angivna e-postadresser i huvudfälten. Om du stänger av visning av brevfoten, ser du inte den här informationen. Å andra sidan kan du slippa att läsa dumma texter.</para>
<para>Om detta är aktiverat, så visas alla textformattaggar i meddelandet som <literal>*fetstil*</literal>, <literal>/kursiv/</literal> och <literal>_understruket_</literal> direkt i artikelfönstret. Dessa textformattaggar är en inofficiell standard.</para>
<para>För att visa citerad text med annan storlek eller färg, så måste &knode; känna igen den som citerad text. Citerad text markeras normalt med ett <quote>></quote> i början på raden, men ibland används andra tecken. I det här fältet kan du skriva in alla tecken som ska markera citerad text.</para>
<para>Om den här inställningen är markerad, försöker &knode; visa innehållet av eventuella bilagor direkt i fönstret när en artikel öppnas. Till exempel en bild skulle visas direkt under artikeltexten.</para>
<para>Dessutom har du möjlighet att spara bilagan eller öppna den med programmet som hör ihop med <acronym>MIME</acronym>-typen för bilagan genom att använda den sammanhangsberoende menyn.</para>
<para>Om den här rutan är markerad, öppnas bilagor med det externa program som är inställt för <acronym>MIME</acronym>-typen. Om det inte finns någon sådan association, visas en dialogruta för att spara filen och du kan spara bilagan till en separat fil.</para>
<para>Artiklar som skickas som <acronym>MIME</acronym>-meddelanden med flera delar, innehåller meddelandetexten med flera format, till exempel som vanlig text och <acronym>HTML</acronym>. Diskussionsgruppsläsaren bestämmer vilken del av artikeln som visas. Den här inställningen gör det möjligt att öppna övriga format med ett musklick, som om de var bilagor.</para>
<para>Här kan du välja vilken webbläsare som ska användas för att visa länkar som du klickat på i ett meddelande. För närvarande kan du antingen välja <application>Netscape Navigator</application> eller den förvalda, &konqueror;. Den valda webbläsaren måste förstås vara installerad.</para>
<para>Om du väljer fel inställningar här, skulle dina artiklar kunna bli oläsbara eller inte möjliga att skicka alls. Var därför försiktig med de här inställningarna.</para>
<para>Här kan du välja teckenuppsättning som används för att koda dina artiklar. Normalt är det här <acronym>US-ASCII</acronym> i engelsktalande länder, men din teckenuppsättning kan vara annorlunda. Förvalt värde är teckenuppsättningen som används i de vanliga KDE-inställningarna, så du ska inte behöva ändra den här.</para>
<para>Om du vill skicka artiklar till diskussionsgrupper med andra teckenuppsättningar (dvs. östeuropeiska eller asiatiska) kan du ange den nödvändiga teckenuppsättningen här.</para>
<para>Om du väljer 8-bitars kodning, skickas de flesta specialtecken på ett riktigt sätt. Det här är till exempel normalalternativet för svenska grupper (sv.*).</para>
<para>Om det här alternativet är aktiverat, så använder &knode; den förvalda teckenuppsättningen för svar, istället för teckenuppsättningen i artikeln du svarar på.</para>
<para>Ett meddelande-id måste vara unikt i hela världen! Annars uppstår kollisioner mellan meddelanden med samma meddelande-id och nyhetsservern skulle vägra att ta emot den andra artikeln, eftersom den tror att artikeln redan har tagits emot.</para>
<para>Ett meddelande-ID består av en giltig <acronym>FQDN</acronym>, Full Qualified Domain Name (fullständigt kvalificerat domännamn). Det här betyder att det liknar en e-postadress med en identifikation före <literal>@</literal> och domänen.</para>
<para>Identifikationen skapas automatiskt av &knode;, men du måste ange ett giltigt domännamn under <guilabel>Värddatornamn</guilabel>. Om du inte har en egen domän, ska du inte aktivera den här funktionen. Låt nyhetsservern skapa ett meddelande-ID åt dig.</para>
<para>Ett exempel på en giltig domän kan vara: <emphasis>kde.org</emphasis>. Ett meddelande-ID som skapas med den här domänen skulle se ut så här:</para>
<para>En unik identifikation garanteras bara om du har din egen domän. Även om du inte använder &knode; för att skapa dina meddelande-ID, kan det bli kollisioner om du använder en lokal nyhetsserver. Till exempel <application>leafnode</application> skapar ett meddelande-ID som den härleder från det lokala värddatornamnet.</para>
<para>Du kan hitta mer information om detta, och hur man blir ägare till en gratis domän på <ulink url="http://www.qad.org/faq/faq-messageid.html">http://www.qad.org/faq/faq-messageid.html</ulink>.</para>
<para>Här skriver du in värddatornamnet för din dator. Det här används för att skapa meddelande-ID. Om du inte har en egen domän, ska du inte aktivera den här funktionen. Låt nyhetsservern skapa ett meddelande-ID åt dig. Med exemplet ovan skulle detta vara: <userinput>kde.org</userinput>.</para>
<para>Här kan du skriva in X-huvuden, som inte tillhandahålls av &knode;, till exempel: <emphasis>X-No-Archive: yes</emphasis>, som kan användas för att förhindra att dina artiklar arkiveras av arkiveringstjänster såsom Google.</para>
<para>X-huvuden är experimentella huvuden, som inte finns med i standarden för Internetmeddelanden. De används till exempel för utökad överföring av information. För att förhindra kollision med senare standardhuvuden, inleds de med <quote>X-</quote>.</para>
<para>Det här huvudet används för att identifiera diskussionsgruppsläsaren som artikeln skrevs med. Förutom för statistik, tillåter det här identifikation av icke-standardiserade diskussionsgruppsläsare. Du bör inte aktivera det här alternativet, eftersom &knode; inte har någon anledning att gömma sig.</para>
<para>Det rekommenderas att inte använda mer än 76 tecken, även om du kan visa fler. Många Usenet-användare använder textbaserade diskussionsgruppsläsare som inte kan visa mer än 80 tecken. Det är svårt att läsa dina artiklar i en sådan diskussionsgruppsläsare, om du ökar det här värdet. Det skulle minska sannolikheten att dina artiklar läses överhuvudtaget.</para>
<para>När du skriver en ny <glossterm>artikel</glossterm>, eller en <glossterm>uppföljning</glossterm>, läggs din <glossterm>brevfot</glossterm> automatiskt till, om du har angivit någon med <menuchoice> <guimenu>Inställningar</guimenu> <guimenuitem>Anpassa Knode...</guimenuitem> <guilabel> Identitet</guilabel> </menuchoice>.</para>
<para>När du skriver en uppföljning, lägger &knode; till en inledande mening innan den ursprungliga citerade texten. Här kan du ange en godtycklig text. Du kan också använda variabler, som &knode; utvinner från den ursprungliga artikeln, t.ex. namnet på författaren eller datumet som artikeln skrevs.</para>
<para>Håll den kort, eftersom den här inledningsraden syns i varje uppföljning. En lång inledande rad kan vara lika frånstötande som en lång brevfot.</para>
<screen><userinput>Den <varname>%DATE</varname> skrev <varname>%NAME</varname> i <varname>%MSID</varname></userinput></screen>
<para>Låt oss anta att den ursprungliga artikeln skrevs av Konqui på lördagen den 17:de juni, klockan 17:42:32 + 0200. Artikeln har meddelande-ID <8igdg5.3vvijgt.3@lizard.physos.com>. Då lägger &knode; till följande inledande rad.</para>
<screen><computeroutput>Den 17 juni 2000 17:42:32+0200 skrev Konqui i <8igdg5.3vvijgt.3@lizard.physos.com>:</computeroutput></screen>
<para>Normalt visas markören under hela meddelandet när du svarar. Med det här alternativet valt, så visas markören under den inledande meningen.</para>
<para>Här kan du definiera en extern editor, som öppnas genom att välja <menuchoice> <guimenu>Verktyg</guimenu> <guimenuitem>Starta extern editor</guimenuitem></menuchoice> i editorfönstret.</para>
<para>Observera <option>%f</option> efter editorns namn. Det här är en variabel för filnamnet på artikeln som du vill redigera. Ta inte bort det här, eftersom du då får ett felmeddelande när du öppnar den externa editorn.</para>
<para>Om du har problem med att starta den externa editorn, kan orsaken vara att editorn startas i "bakgrunden". Detta kallas "fork". &knode; märker bara att processen startas och avslutas, och tror då att du har avslutat editorn. Editorn <application>gvim</application> är ett exempel på detta. Du kan förhindra en "fork" i <application>gvim</application> med kommandoradsväljaren <option>-f</option>. Du rekommenderas titta i editorns dokumentation om du råkar ut för detta problem.</para>
<para>Om du vill använda <application>gvim</application> i <guilabel>Specificera editor</guilabel> skriv in följande:</para>
<para>Här kan du tala om för &knode; vilken kodning som ska användas för stavningskontroll. För svensk text ska det normalt vara <acronym>iso-8859-1</acronym>.</para>
<para>Här kan du byta mellan olika stavningskontrollprogram. Du kan använda <application>International Ispell</application> eller <application>Aspell</application>.</para>
<para>Här kan du anpassa &knode; för att signera artiklar med <application>GnuPG</application> eller <application>PGP</application>. Ditt <application>GnuPG</application>/<application>PGP</application> identitet skapas automatiskt från namn och e-postadress som du har ställt in. Den är identiskt med från-raden i huvudet på <glossterm>artikeln</glossterm>.</para>
<para>Om det här alternativet är aktiverat, behöver du bara skriva in lösenordsfrasen för din privata nyckel en gång. &knode; kommer ihåg lösenordsfrasen till du avslutar programmet.</para>
<para>Om det här alternativet är aktiverat, kommer &knode; att visa det signerade meddelandet i ett extra fönster för bekräftelse innan det ändras i editorn.</para>
<para>Om du använder öppna diskussionsgrupper (på Usenet) kan du utan problem ignorera alternativet, eftersom det inte är användbart att kryptera meddelanden som skickas till Usenet. Alternativet kan dock vara användbart i privata diskussionsgrupper i privata nätverk där kryptering är önskvärt.</para>
<para>Om detta är markerat, så kontrolleras automatiskt PGP-signaturen i artikeln när den visas. Om det inte är markerat, så kan du kontrollera att signaturen är riktig för hand med menyn <menuchoice> <guimenu>Visa</guimenu> <guimenuitem>Verifiera PGP-signatur</guimenuitem></menuchoice>.</para>
<para>Dialogrutan nedan visar inställningarna för artikeluppstädning. De här inställningarna används för att hålla antalet artiklar på den lokala hårddisken på en rimlig nivå. &knode; hanterar artiklarna i minnet, så det kan uppstå en hastighetsminskning, om du har för många kvarblivna artiklar. Oftast finns det ingen mening med att behålla artiklar särskilt länge. En service som Dejanews och Altavista gör det onödigt att arkivera.</para>
<para>&knode; är inte en nerkopplad läsare, så alla inställningar gäller huvuden som hanteras av &knode;. Om du kör en lokal nyhetsserver som <application>leafnode</application>, bör du titta i dess dokumentation om hur artiklar utgår i servern — &knode; hanterar inte detta åt dig.</para>
<para>När det här alternativet är aktiverat, kontrolleras alla grupper som prenumereras på efter gamla artiklar, med tidsintervallet som anges här. De gamla artiklarna tas då bort.</para>
<para>Du kan tvinga fram den här kontrollen genom att välja <menuchoice> <guimenu>Grupp</guimenu> <guimenuitem>Gruppen utgår</guimenuitem> </menuchoice>.</para>
<para>Här kan du ställa in hur ofta grupper du prenumererar på ska kontrolleras efter gamla <glossterm>artiklar</glossterm> och hur dessa artiklar ska tas bort. Alternativet har bara betydelse om <guilabel>Låt gamla artiklar utgå automatiskt</guilabel> är aktiverat.</para>
<para>Det kan tänkas att du ser ett <glossterm>huvud</glossterm> i &knode;, men artikeln inte är tillgänglig på servern. Om det här alternativet är aktiverat, så tas dessa artiklar automatiskt bort i &knode;.</para>
<para>Det här alternativet tvingar en tråd att tas bort bara om alla artiklarna den innehåller uppfyller villkoren för att tas bort. Det betyder att en tråd inte tas bort förrän den sista artikeln i en tråd skulle tas bort.</para>
<para>&knode; kan inte förutse om det kommer ett svar efter de angivna villkoren är uppfyllda. Du måste skapa dina egna inställningar för det här. Vissa diskussionsgrupper har dagar mellan svar, andra bara timmar. Använd din egen bedömning.</para>
<para>Det här alternativet gäller &knode;s minnesutnyttjande. Om en <glossterm>artikel</glossterm> i en korg tas bort, så markeras den som borttagen, men använder fortfarande minne på hårddisken. Med det här alternativet kan du tala om för &knode; att artiklarna verkligen ska tas bort, och regelbundet frigöra hårddiskminne.</para>
<para>Du kan tvinga fram kontrollen genom att välja <menuchoice><guimenu>Korg</guimenu> <guimenuitem>Komprimera korg</guimenuitem></menuchoice> eller för alla korgar samtidigt med <menuchoice><guimenu>Korg</guimenu> <guimenuitem>Komprimera alla korgar</guimenuitem></menuchoice>.</para>
<para>Här kan du ställa in hur ofta korgen kontrolleras efter borttagna artiklar. Det här alternativet gäller bara om <guilabel>Komprimera korgar automatiskt</guilabel> är aktiverat.</para>
